Historia
Det vetenskapliga studiet av insekterna började i Finland under 1700-talet, och under 1800-talet hade redan stora delar av vår insektfauna blivit utredda. Då hade entomologerna ännu verkat vid allmänbiologiska sällskap, framför allt Societas pro Fauna et Flora Fennica. Men i början av 1900-talet kände allt fler entomologer att det behövdes en rent entomologisk förening -- sådana hade redan länge existerat bland annat i våra grannländer. När sålunda ett stiftande möte sammankallades den 11 april 1919, ställde ett trettiotal personer upp. Den nybildade föreningen fick namnet Entomologiska Klubben i Helsingfors, vilket år 1922 ändrades till Entomologiska Föreningen i Helsingfors.
Alltsedan sitt stiftande har föreningen räknat bland sina medlemmar såväl yrkesentomologer som amatörer. Vid föreningens möten har hållits föredrag av olika slag, ibland berörande nya vetenskapliga problemställningar, ibland skildringar av resor, och vad annat som har kunnat intressera medlemmarna; därtill kommer de vetenskapliga meddelanden, oftast av faunistisk natur, som har presenterats under mötena. Allt från de första åren har föreningen också arrangerat exkursioner till lokaliteter, vanligen relativt nära Helsingfors. Relativt tidigt kunde föreningen också understöda entomologisk forskning med stipendier, först med donationer från någon enskild person, men så småningom från föreningens stipendiefond.
Vetenskapliga resultat skall göras offentliga, och här har de vetenskapliga samfunden sedan länge haft en central roll. Så beslöt Entomologiska Föreningen strax att grunda sin egen publikation. Denna tidskrift, Notulae Entomologicae, kom ut första gången år 1921, och innehöll både vetenskapliga artiklar och föreningsmeddelanden. Föreningen publicerade Notulae ensam ända till 1976, därefter tillsammans med Suomen Hyönteistieteellinen Seura åren 1977-1989. Efter detta omorganiserades publiceringssystemet, och från 1990 har föreningen varit med om att publicera tidskriften Entomologica Fennica.
När föreningen grundades instiftades också posten som bibliotekarie. Men först när föreningens tidskrift börjat publiceras kunde biblioteket få en större omfattning till följd av skriftutbyte med utlandet. Med tiden placerades föreningens bibliotek tillsammans med andra i Vetenskapliga Samfundens Bibliotek, som skötte en stor del av de praktiska uppgifterna. Slutligen överlämnades biblioteket också formellt (år 1978). Bibliotekariens roll inskränkte sig under de sista åren till att informera om vad som gjorts, och efter 1980 har posten inte längre besatts. Numera är föreningens gamla bibliotek en del av vetenskapsbiblioteket i Vik.
Börjande år 1924 har det ordnats nordiska entomologmöten, där de nordiska entomologiska föreningarna i tur och ordning har stått för arrangemangen. År 1930 stod Finland i tur, och Entomologiska Föreningen var arrangör. Föreningen har likaså varit arrangör år 1959 och 1982. Föreningen har alltid uppmuntrat sina medlemmar att ta del i dessa entomologmöten, ofta genom att bevilja resestipendier. Numera är också de baltiska staterna med i systemet.
Föreningen har alltsedan sitt grundande varit tvåspråkig, och detta fungerade väl under de första femton åren. Vid mötena använde medlemmarna svenska eller finska efter eget val, och meddelandena trycktes i Notulae på det språk de framförts; samma gäller andra smånotiser, som inte publicerades på kongresspråk. Men på 1930-talet kärvade det till. Föreningens viceordförande, Uunio Saalas, hade drivit mycket aktivt på att göra Helsingfors Universitet enspråkigt finskt, vilket gjorde att han inte blev omvald vid årsmötet 1935. Detta såg man på finskspråkigt håll som en provokation, och resultatet blev att så gott som alla finskspråkiga medlemmar skrev ut sig, för att grunda den rent finska Suomen Hyönteistieteellinen Seura. Sedan språkklimatet under och efter krigsåren förbättrats, återvände många av dessa, och mellan Föreningen och Seura utvecklades ett gott samarbete, med bl.a. tidvis ordnade gemensamma möten.
Förutom de ordinarie mötena har föreningen också sökt andra arbetsformer. Under en följd av år arrangerades sålunda finländska entomologidagar, där man sökte att samla entomologer från olika delar av landet kring något bestämt tema; de flesta av dessa dagar ordnades på Lammi biologiska station. Med tiden minskade emellertid intresset för att delta i dessa dagar, och det återstår att se om de kommer att fortsätta i någon, kanske mera lockande form. Likaså arrangerades under en följd av år entomologikurser för skolelever i slutet av maj; detta möjliggjordes genom att Helsingfors stad understödde kurserna. I och med att understödet föll bort kunde inte kurserna längre ordnas. Bland enstaka specialarrangemang kan nämnas att föreningen stod som arrangör för det 4. internetionella stritforskarmötet i Tvärminne år 1981, för den 6. internationella neuropterologkongressen i Helsingfors år 1997 och för det 4. internationella syrphidsymposiet på Siikajärvi i Esbo år 2007.
Föreningen har i alla tider lagt vikt vid internationella kontakter. De nordiska entomologmötena är en form för detta. Föreningen har också haft och har alltjämt ett antal utländska medlemmar - dessa kan vara vanliga medlemmar eller korresponderande medlemmar. Föreningens stipendier har understött såväl forskning i exotiska länder som deltagande i internationella kongresser. Skriftutbyte med utländska föreningar har varit en viktig metod att skaffa vetenskaplig litteratur, om också den numera minskat i omfång. En speciell verksamhetsform var de estnisk-finländska symposierna som ordnades under 1980-talet, då kontakter till Estland annars var svåra att nå. Sedan Estland på nytt blev självständigt har ju inte sådana arrangemang varit nödvändiga, men kontakterna har fortsatt; senast var föreningen medarrangör för en exkursion till sydöstra Estland (Setumaa) sommaren 2006.
Dagens entomologiska forskning skiljer sig markant från den som utfördes år 1919, och tillgången på information är av helt annan klass. Men därmed har inte Entomologiska Föreningen förlorat sin funktion. Alltjämt behövs ett forum där entomologer från olika delområden kan byta erfarenheter, där amatörer och fackentomologer kan råkas och där nykomlingar kan få råd av längre kommna. Delar av vad föreningen gjorde i början av sin verksamhet sköts numera av andra, men inom entomologin finns utrymme för många.
Medlemmar i Entomologiska Föreningens styrelse
Ordförande
- Runar Forsius 1919-1935
- Åke Nordström 1936-1938
- Rolf Krogerus 1939-1948
- Richard Frey 1949-1954
- Håkan Lindberg 1955-1965
- Harry Krogerus 1966-1982
- Martin Meinander 1983-1996
- Olof Biström 1997-
Viceordförande
- Walter M. Linnaniemi 1919-1921
- Uunio Saalas 1922-1934
- Eero Löfqvist 1935-19.3.1935
- Åke Nordström 1935
- Rolf Krogerus 1936-1938
- Åke Nordström 1939-1947
- Håkan Lindberg 1948-1954
- Harry Krogerus 1955-1965
- Max v. Schantz 1966-1982
- Rainer Rosengren 1983-1996
- Gunilla Ståhls-Mäkelä 1997-
Sekreterare
- Richard Frey 1919-1937
- Adolf Nordman 1938-1940
- Holger Klingstedt 1941-1943
- Ragnar Öller 1944-1954
- Walter Hackman 1955-1980
- Hans Silfverberg 1981-
Skattmästare
- Wolter Hellén 1919-1961
- Max v. Schantz 1962-1965
- Ingmar Rikberg 1966-1988
- Samuel Panelius 1989-1990
- Gunilla Ståhls 1991-1992
- Carl-Gustaf Lagercrantz 1993-
Bibliotekarier
- Harald Lindberg 1919-1927
- Håkan Lindberg 1928-1936
- Hugo Rudolph 1937-1938
- Sten Stockmann 1938-1957
- Eitel Lindqvist 1958-1963
- Gunvor Norrgrann (f. Roos) 1964-1965
- Bo Forsskåhl 1966-1975
- Hans Silfverberg 1976-1980
Övriga styrelsemedlemmar
- Viljo Karvonen 1930-19.3.1935
- Yrjö Hukkinen 1930-19.3.1935
- Adolf Nordman 19.3.1935-1937
- Holger Klingstedt 19.3.1935-15.10.1935
- Rolf Krogerus 15.10.1935-1935
- Hugo Rudolph 1936
- Håkan Lindberg 1937-1947
- Richard Frey 1938-1948
- Harry Krogerus 1948-1954
- Rolf Krogerus 1949-1957
- Richard Frey 1955-1961
- Sten Stockmann 1958-1970
- Wolter Hellén 1962-1965
- Håkan Lindberg 1966
- Martin Meinander 1967-1982
- Pehr Ekbom 1971-1990
- Walter Hackman 1981-1984
- Erkki Laasonen 1983-1992
- Olof Biström 1985-1996
- Carl-Gustaf Lagercrantz 1991-1992
- Anders Albrecht 1993-1994
- Gunilla Ståhls 1993-1996
- Jari Niemelä 1995-2002
- Wilhelm Fortelius 1997-2006
- Tomas Roslin 1997-2001
- Marianne Fred 2002-2007
- Tomas Roslin 2003-
- Sofia Gripenberg 2007
- Juha Laiho 2008-
- Helena Rosenlew 2008-